Personer med funktionsnedsättning riskerar att utsättas för våld i högre utsträckning än andra.
Våld, brott och utsatthet mot personer med funktionsnedsättning
Kunskapsguidens webbsida har ett tema som handlar om våld och utsatthet hos personer med funktionsnedsättning. Där står det att personer som lever med en eller flera funktionsnedsättningar innebär för många ett särskilt beroende av andra människor och sårbarhet i många situationer. Personer med funktionsnedsättning riskerar att utsättas för våld i högre utsträckning än andra.
Exempel på rubriker på Kunskapsguidens webbsida:
- Risk för våld och utsatthet
- Våld mot kvinnor med funktionsnedsättning
- Barn kan vara extra utsatta
- Samhället ansvarar för att ge stöd och hjälp
Det är viktigt att vården och omsorgen ska upptäcka och uppmärksamma våld och verka för att våldsutsatta erbjuds vård och omvårdnad.
Våld och utsatthet hos personer med funktionsnedsättning – kunskapsguiden.se
Brottsförebyggande rådet
Brottsförebyggande rådet (Brå) är en myndigheten som arbetar för att minska brottsligheten och att öka tryggheten i samhället. Brå tar fram fakta och sprider kunskap om brottslighet, brottsbekämpning och brottsförebyggande arbete. Myndigheten har gett ut en rapport om våld mot personer med funktionshinder.
bra.se
Våld mot personer med funktionshinder – bra.se (pdf)
Kurser om våld i nära relationer
Myndigheten för delaktighet (MFD) har tagit fram fyra webbkurser till olika målgrupper som ett stöd i arbetet mot våld i nära relationer.
- Vad alla bör veta om våld
- Att leda arbetet mot våld – för dig som arbetar som chef eller strateg på en kommun och ansvarar för arbetet med våld i nära relationer.
- Att agera mot våld i vardagen – för dig som i en kommun arbetar med insatser och myndighetsutövning kring våld i nära relationer.
- Att förebygga och bekämpa våld - för dig som arbetar på en statlig myndighet och vill veta hur arbetet mot våld kan inkludera personer med funktionsnedsättning.
Kurser om våld i nära relationer — mfd.se
Våld mot barn med funktionsnedsättning
Barn med funktionsnedsättning riskerar i högre grad att utsättas för våld än andra barn.Vi träffar Ann Jönsson som är utredare på Socialstyrelsen. Hon arbetar för att öka kunskapen om hur våldet ser ut och hur det kan upptäckas. Viktig kunskap, inte minst för alla som möter barn i sitt yrke.
Både svenska och internationella studier visar att barn med funktionsnedsättning löper upp till dubbelt så hög risk att utsättas för våld. Ändå är det en relativt osynlig fråga. Många känner inte till utsattheten och det finns även en föreställning att barn med funktionsnedsättning är mer skyddade än andra barn. Vissa verksamheter har stor kunskap om funktionsnedsättningar, men inte om våld och utsatthet, i andra verksamheter är det tvärtom.
För att öka kunskapen om våld mot barn med funktionsnedsättning, har Socialstyrelsen tagit fram ett material. Materialet vänder sig till socialtjänsten, hälso- och sjukvården samt tandvården.
Beroende, sårbarhet och osynlighet är riskfaktorer
Många som har en funktionsnedsättning är beroende av andra i stora delar av livet. Ju större beroendet är desto högre är risken att utsättas för våld. Det kan handla om aktiva våldshandlingar och försummelse.
Sårbarhet innebär att det är svårt att skydda sig mot våld och ta tillvara sina rättigheter. Det handlar också om det kan vara svårt sätta ord på vad som hänt och förstå att en varit med om ett övergrepp. Personer med psykiska eller intellektuella funktionsnedsättningar är en extra utsatt grupp.
Osynlighet innebär att omgivningen inte har fokus på utsattheten utan endast fokuserar på funktionsnedsättningen. Det här kan leda till att den som varit utsatt för något har svårt att bli trodd. Det kan också handla om att man skiftar fokus ; i stället för att prata om våldsutsatthet pratar man om att det är brister i verksamheten. Våldshandlingen blir på så vis en vårdfråga.
Hur kan våldet upptäckas?
Det finns olika tecken som tyder på att ett barn utsatts. Fysiska tecknen kan vara blåmärken, rodnader, frakturer, stress, magont, sömnproblem, ätstörningar. Andra tecken är att barnet ändrar sitt beteende eller går tillbaka i utvecklingen.
Tandvården kan vara uppmärksam på sårskador och frakturer på käke och tänder, tandvårdsrädsla eller att besök avbokas sent upprepade gånger.
Vid misstanke om våld är alla skyldiga att anmäla till Socialtjänsten som ska utreda och ta reda på vad som hänt.
Våga fråga
En familj som lever med ett barn som har funktionsnedsättning lever ofta under stor press. Det kan vara svårt att hantera situationen med barnet och vardagen kan vara väldigt stressig. Föräldrar lägger mycket tid och energi på att samordna insatser och stöd. Många familjer känner sig ensamma, de blir bortbjudna mindre och möts av attityder från omgivningen som är svåra att hantera. Det kan leda till ett stort stresspåslag och psykisk ohälsa. All personal som möter de här familjerna måste därför våga fråga och ta upp hur de har det med barnet och erbjuda stöd. När familjen själv söker hjälp kan det vara i en akut situation som hade kunnat förebyggas.
Var beredd om frågan kommer upp
Alla personer som möter barn behöver ha en beredskap för att kunna prata om våld om frågan kommer upp. Socialstyrelsen har tagit fram material om hur man kan samtala om våld med barn. Det är viktigt att lyssna på barnet och att låta barnet komma till tals. Barn med funktionsnedsättning kan behöva särskilda förberedelser, mer tid och stöd i sin kommunikation. Det är också viktigt att ha en förståelse för vad funktionsnedsättningen kan innebära för barnet.
Ta upp frågan på arbetsplatsen
Som ett stöd i att öka kunskapen inom socialtjänsten, hälso- och sjukvården samt tandvården finns presentations- och reflektionsmaterial som kan användas på till exempel arbetsplatsträffar. Materialet innehåller fakta om våldsutsatthet, hur våldet kan upptäckas samt hur man kan samtala och möta barnet. Det innehåller också ett antal frågor att fundera över. Till exempel hur arbetsplatsen idag arbetar med våldsutsatthet, om det finns rutiner, vad som fungerar bra och vad som behöver utvecklas.
Kunskapsguiden – våld mot barn med funktionsnedsättning
Lyssna på Våld mot barn med funktionsnedsättning
Podden Funka olika
Våldsamma situationer hemma
När ens barns funktionsnedsättning leder till våldsamma situationer, hur påverkar det familjen? Och om påfrestningarna blir för stora, hur hanterar man oron över att själv gå över gränsen? Vi pratar med en förälder Anna, som egentligen heter något annat, och med psykologen Tiina Holmberg Bergman, som har erfarenhet av att jobba med utsatta familjer.
Lyssna på Våldsamma situationer hemma
Personer med funktionsnedsättning som brottsoffer
Är personer med funktionsnedsättning mer sårbara när det gäller brott? Och vilket stöd finns det för den som utsatts? Det här programmets gäster har stor erfarenhet av att ge stöd till brottsoffer. Möt advokaten Anna Hellron Wikström och Monica Ekström, vice förbundsordförande i Brottsofferjouren.
Lyssna på Personer med funktionsnedsättning som brottsoffer
Utmanande beteende
Alla människor kan agera på sätt som andra finner utmanande i vissa situationer, särskilt om vi är oroliga, rädda, frustrerade, slutkörda, stressade, upprörda eller arga. Om kognitiva svårigheter gör situationen obegriplig eller övermäktig kan en person reagera med utmanande beteende.
Utmanande beteende — kunskapsguiden.se
Våldsamma situationer hemma
När ens barns funktionsnedsättning leder till våldsamma situationer, hur påverkar det familjen? Och om påfrestningarna blir för stora, hur hanterar man oron över att själv gå över gränsen? Vi pratar med en förälder Anna, som egentligen heter något annat, och med psykologen Tiina Holmberg Bergman, som har erfarenhet av att jobba med utsatta familjer.
Lyssna på Våldsamma situationer hemma
Utagerande beteende
I det här programmet tar vi upp utagerande beteende. Vad beror det på och vad kan man göra när någon får ett utbrott? Malin, vars son har diagnoserna ahdh och Aspergers syndrom har jobbat mycket med det. Det pratar vi om tillsammans med beteendeanalytikern Charlotte Scocco, som hjälper föräldrar och andra när beteendet är för svårt att hantera på egen hand.
Utmanande beteende 1. Utagerande beteende | Funka olika – podden om livet med funktionsnedsättning (podbean.com)
Hedersrelaterat våld
Hedersrelaterat våld och förtryck utövas för att bevara eller återställa familjens, släktens eller gruppens heder. Kontroll av flickors och kvinnors sexualitet anses central för att bevara hedern, men även pojkar och män kan utsättas för detta våld.
Personer med intellektuellt funktionshindrade är en speciellt utsatt grupp. Funktionshindret kan anses som en skam i familjen. Det kan till exempel leda till att familjen försöker dölja funktionshindret genom ett tvångsäktenskap.
Vad är hedersrelaterat våld och förtryck - Kunskapsguiden
Hedersrelaterat våld och förtryck - Socialstyrelsen
Ingen ska bli gömd och glömd
TRIS – tjejers rätt i samhället har gett ut "Ingen ska bli gömd och glömd" som är en lättläst bok om hedersrelaterat våld och förtryck och intellektuell funktionsnedsättning.
Ingen ska bli gömd och glömd - static1.squarespace.com (pdf)
Förhindra brott
Polisen
Polisen skriver på sin webbsida att vanliga brott mot personer med funktionsnedsättning kan vara att någon som stjäl pengar eller värdesaker genom att lura sig in i ditt hem, men det kan också handla om till exempel fickstölder på stan eller telefonbedrägerier. På webbsida står det även om hur gör en polisanmälan.
Det finns flera saker du kan göra för att minska risken och skyddar du dig mot brott, det kan vara till exempel:
- Släpp inte in okända personer in i ditt hem.
- Lämna aldrig ut kontokort, koder eller värdesaker till någon som påstår att de vill hämta upp dem. Det finns inga banker eller seriösa företag som agerar på det sättet.
- Ha ytterdörren låst när du är hemma.
- Lämna aldrig ut kortuppgifter, koder eller andra känsliga uppgifter till någon.
- Använd aldrig din bankdosa eller bank-id på uppmaning av någon som kontaktar dig.
- Lämna inte handväskan utan uppsikt, till exempel i en kundvagn.
Skydda din kod när du betalar eller tar ut pengar. Håll till exempel för med handen när du slår in pin-koden till kortet.
Brott mot äldre och funktionsnedsatta – polisen.se
Spärra smslån
Ifall du ofta tar sms- och snabblån och inte vill det, då kan du spärra så att du inte kan ta flera lån. Du tar kontakt med de långivare du brukar ta smslån eller snabblåns kundsupport, e-post eller telefon och meddelar dem att du vill spärra dig från att ta ytterligare lån. Då spärrar de på ditt personnummer. Så om du försöker ta ett nytt smslån kommer långivaren se i sitt system att du har låst ditt personnummer.
Hjälp att få vid brott och våld
Habilitering & Hälsa har tagit fram två rollspelsfilmer om hur man kan ställa frågor om våld i nära relationer:
Vuxna: Fråga om våld i nära relationer (vimeo)
Barn: Fråga om våld i nära relationer (vimeo)
Brottsofferjouren
Brottsofferjouren är en ideell organisation som ger stöd till brottsoffer, vittnen och anhöriga. Du kan vara anonym och stödet är kostnadsfritt. Du kan ringa, chatta och mejla dem. Du behöver inte gjort någon polisanmälan för att få stöd.
De ger stöd på olika språk som till exempel:
- Arabiska
- Bosniska
- Persiska
- Turkiska
Just nu har de ingen som talar teckenspråk, men de kan erbjuda stöd till dig som är döv eller har nedsatt hörsel på andra sätt.
brottsofferjouren.se
Personer med funktionsnedsättning – brottsofferjouren.se
Stöd på eget språk – brottsofferjouren.se
Våga fråga
Gemensamt för många berättelser från personer som har farit illa är att de har gjort det en längre tid innan det uppmärksammades.
Det är inte ovanligt att professionella undviker att fråga av rädsla eller osäkerhet, och istället väljer att fråga och prata om andra saker.
Det finns därför särskild anledning att mer rutinmässigt fråga personer som redan är utsatta om andra former av utsatthet.
From oktober i år finns fråga om våldsutsatthet med i bedömningsformulären
Att samtala med barn - kunskapsstöd Socialstyreslen.pdf (sll.se) s 54
Fråga, lyssna och förstå
Myndigheten för delaktighet (MFD) har skrivt papporten "Fråga, lyssna och förstå". Den handlar om att motverka våld mot barn och unga med funktionsnedsättning.
Fråga, lyssna och förstå — mfd.se (pdf)
