Anpassning och stöd i skolan för elever med funktionsnedsättning

Särskilt stöd

När rektor får information om att en elev kan vara i behov av särskilt stöd ska en utredning påbörjas snabbt. Utredningen ska kartlägga och dokumentera elevens svårigheter i skolsituationen och vilka stödinsatser som skolan behöver sätta in.

Skolan ska ta reda på elevens behov genom frågor som:

• När fungerar undervisningen?
• När fungerar den inte och varför?
• Hur fungerar elevens hela skolsituation, till exempel utanför klassrummet, på raster och i matsalen?
• Hur kan undervisningen utformas och anpassas för att ge eleven möjlighet att utvecklas så långt som möjligt?
• Finns det praktiska omständigheter som påverkar situationen, som till exempel möblering, akustik och belysning?
• Vad tycker eleven själv fungerar bra och mindre bra?

Extra anpassningar

Extra anpassningar handlar om att göra undervisningen mer tillgänglig för eleven. Skolan behöver inte ta något beslut för att göra anpassningar.

Exempel på extra anpassningar:

• särskilt schema över skoldagen
• extra tydliga instruktioner
• stöd för att sätta igång arbetet
• hjälp att förstå texter
• anpassade datorprogram och läromedel
• enstaka specialpedagogiska insatser.

Särskilt stöd - åtgärdsprogram

Särskilt stöd är insatser som inte går att utföra inom den vanliga undervisningen. Det kan bli aktuellt när elevens behov av stöd är mer omfattande och varaktigt. Skolan måste först göra en utredning innan särskilt stöd kan ges. Rektor bestämmer att man ska göra en sådan utredning och beslutar även om särskilt stöd. Särskilt stöd måste dokumenteras i ett så kallat åtgärdsprogram.

Exempel på särskilt stöd:

• undervisning av en speciallärare under en längre tid
• placering i en särskild undervisningsgrupp
• enskild undervisning
• anpassad studiegång.

Åtgärdsprogram är ett dokument där skolan skriver ned vilka behov eleven har och hur skolan ska tillgodose dem. Om utredningen istället visar att eleven inte behöver särskilt stöd kan rektor fatta beslut att inte göra något åtgärdsprogram.

Åtgärdsprogram ska beskriva det särskilda stöd som en elev ska få. Ett åtgärdsprogram handlar om skolans insatser och undervisningen. Det är viktigt att följa upp åtgärdsprogram ofta för att utvärdera hur skolans åtgärder fungerar.

Skolan ska samverka med vårdnadshavare i så stor utsträckning som möjligt. Om läkare eller psykolog gör bedömningar i samband med utredningen behöver skolan vårdnadshavares medgivande. Däremot behövs inget medgivande när skolan gör den pedagogiska bedömningen. Både innehållet i ett åtgärdsprogram och beslut om att inte göra ett åtgärdsprogram kan överklagas av en elev som fyllt 16 år eller av elevens vårdnadshavare. Överklagan görs till Skolväsendets överklagandenämnd. 
Extra anpassningar och särskilt stöd i skolan – skolverket.se 
Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram – skolverket.se 

Organisera arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

Information om hur till exempel rektor, lärare och elevhälsopersonal kan arbeta efter ”Skolverkets allmänna råd för extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram”.
Organisera arbetet – skolverket.se
Utredning av en elevs behov av särskilt stöd – skolverket.se
Statistik från Skolverket om särskilt stöd i grundskolan – skolverket.se 

NPF-guiden

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) har NPF-guiden. Där har de samlat verktyg och stöd kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) till dig som är skolledare.
NPF-guiden – spsm.se

Rätt att få hjälp i skolan

Rätt att få hjälp i skolan är information till föräldrar om vilket stöd i skolan som barnet har rätt till.
Rätt att få hjälp i skolan – skolverket.se

Främja närvaro och förebygga frånvaro i skolan

Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) har information på deras webbplatser om hur skolan ska främja närvaro och förebygga frånvaro.

Exempel på vad som främjar både närvaron och lärandet:

• undervisning som är anpassad till eleverna och som stimulerar och
• motiverar dem att lära sig
• att elever får delaktighet och inflytande
• trygghet och studiero
• att elever har tillitsfulla relationer till lärare och skolkamrater
  tät kontakt mellan elever och lärare
• scheman med så få håltimmar som möjligt.

Främja närvaro och förebygga frånvaro – skolverket.se
Rekommendationer för arbetet med att främja närvaro samt förebygga och åtgärda frånvaro – skolverket.se
Frånvaro i skolan – skolverket.se
Nationell kartläggning av elevfrånvaro – skolverket.se
Främja skolnärvaro – spsm.se

Anpassa prov i grundskolan

Nationella prov kan anpassas till elever som har fysiska, psykiska, intellektuella funktionsnedsättningar eller läs- och skrivsvårigheter. Eleven måste inte ha en diagnos för att få göra prov på ett anpassat sätt. Rektor beslutar om eleven får anpassning. 

Skolan ska utgå från elevens förutsättningar. Anpassning kan vara förlängd provtid eller annat stöd som underlättar för eleven att genomföra proven. I lärarinformationen till proven finns information om hur läraren kan planera för anpassningen.
Anpassa prov i grundskolan – skolverket.se
Anpassa nationella prov – skolverket.se

Hjälpmedel i skolan

Den som driver skolan har ansvar för att alla elever har en anpassad skolmiljö och kan delta i undervisning och övriga aktiviteter under skoltiden. Det kan vara arbetstekniska hjälpmedel, till exempel arbetsstolen som eleven använder i skolan.

Din region ansvarar för personliga hjälpmedel som används både hemma och i skolan till exempel rullstol och kommunikationsdator.
Hjälpmedel i skolan – 1177.se 

Samordning av hjälpmedel till barn och elever med funktionsnedsättning

Socialstyrelsen har kartlagt i denna rapport vilka överenskommelser som finns mellan sjukvårdshuvudmän och skolhuvudmän om hjälpmedel till barn med funktionsnedsättning.
Samordning av hjälpmedel till barn och elever med funktionsnedsättning – socialstyrelsen.se (pdf)

När en elev inte klarat gymnasiet

Elever som har problem med studierna under gymnasietiden kan förlänga studietiden om eleven är i behov av stöd under utbildningens gång.

Om eleven inte fått betyg eller fått betyget F har eleven rätt att gå om kursen minst en gång eller göra en prövning vid den egna gymnasieskolan. En lärare gör en prövning genom en bedömning av elevens kunskaper i förhållande till betygskriterierna i kurs- eller ämnesplanerna. Det gäller alla kurser och gymnasiearbetet.

Om eleven har slutat på gymnasieskolan och inte har betyg eller vill höja sitt betyg har den rätt att genomgå prövning i alla kurser som finns på ett nationellt program på en gymnasieskola eller på Komvux.
Programbyte, förlängd undervisning eller gå om kurs i gymnasieskolan — skolverket.se
Prövning för betyg — skolverket.se

Ogiltig frånvaro på gymnasiet

Om du har ogiltig frånvaro på gymnasiet kan ditt studiebidrag stoppas. Skolan kan i vissa fall välja att inte rapportera frånvaro till CSN. Det kan den göra om frånvaron till exempel beror på sjukdom, mobbning eller andra personliga skäl som skolan känner till. Om du är borta från skolan för att du mår dåligt är det viktigt att du pratar med din lärare eller elevhälsan.
Ogiltig frånvaro – csn.se

Undantagsbestämmelsen vid betygsättning

Om det finns särskilda skäl kan läraren bortse från enstaka delar av kunskapskraven vid betygssättningen. Undantagsbestämmelsen ska inte tillämpas för att höja ett redan godkänt betyg.
Undantagsbestämmelsen – skolverket.se

Plugga med bilder

Plugga med bilder är ett läromedel som hjälper barn lära sig att läsa och skriva. Läromedlet består av ett bildsystem med språkljus och kommer finns tillgängligt från och med maj 2021. 
pluggamedbilder.se

Samtala om skolan med bildstöd

Symbolbruket har gjort bildstöd för att du ska kunna samtala med skolan om hur du vill ha det i skolan.
Inspirationen – symbolbruket.se

Tipsbanken

Tipsbanken är en portal för pedagogisk personal som samlar tips, råd och idéer för att öka lärande och välmående för elever som möter utmaningar i skolans vardag.
Tipsbanken – psykologdavid.se

Funktionssimulatorn

Myndigheten för delaktighet (MFD) har en funktionssimulator som gör att du kan uppleva hur en person med kognitiv funktionsnedsättning och hörselnedsättning kan uppleva klassrumsmiljön.
Funktionssimulatorn – mfd.se

Adhd med egna ord

Adhd med egna ord är en skrift där barn och unga beskriver sina erfarenheter av att vara elev med adhd.
Adhd med egna ord – webbutiken.spsm.se

Kommunernas aktivitetsansvar för ungdomar

Genom det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) är kommunerna skyldiga att uppmärksamma och erbjuda insatser till ungdomar under 20 år som inte går i gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan eller motsvarande utbildning.
Kommunernas aktivitetsansvar – skolverket.se

Fokus 23 – Olika villkor för etablering

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har skrivit rapporten ”Olika villkor för etablering - Lokala förutsättningar och stöd till unga som varken arbetar eller studerar”.

Resultatet i rapporten visar att det finns skillnader i hur kommunerna arbetar med unga som varken arbetar eller studerar. Det skiljer sig också hur samverkan är i mellan olika förvaltningar inom kommunen och med andra aktörer.
Olika villkor för etablering – mucf.se

Intresseorganisationers webbplatser om skolan

Autism Sverige

Autism Sverige har en webbsida som handlar om skolan och en databas om skola och övrig utbildning i Stockholms län för personer med autism eller Aspergers syndrom.
Skola – autism.se
Databas – autismvdb.se

Riksförbundet Attention

Med NPF i skolan

Riksförbundet Attention har en webbsida som handlar om Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) i skolan. 

De olika rubrikerna är:

• för eleven
• för föräldrarna
• för skolpersonalen.

Med NPF i skolan – attention.se

Ingen har undrat varför hon inte kommer till skolan

Riksförbundet Attention har genomfört en enkätundersökning bland vårdnadshavare till barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF). Enkäten handlar om hur vårdnadshavare upplever att skolan arbetar för att öka närvaron och hur de stöttar eleverna i att komma tillbaka till skolan.

Resultatet av undersökningen visar att det finns brister i stöd och anpassningar i skolan för barn med NPF.
Ingen har undrat varför hon inte kommer till skolan – attention.se (pdf)>

AttentionPlay

AttentionPlay har flera filmer som handlar om skola för personer som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Filmerna är:
Få skolan att funka för elever med NPF – youtube.com
Hur kan man få skolan att funka – föreläsning ur ett föräldraperspektiv – youtube.com
Imorgon ska jag vara normal – youtube.com
Min skola – Erica – youtube.com
Dom kallar oss hemmasittare, del 1 – youtube.com
Dom kallar oss hemmasittare, del 2 – youtube.com
Dom kallar oss hemmasittare, del 3 – youtube.com

Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar

En lektion om skolan

Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU) har en skolwebb som heter ”En lektion om skolan”. Webbplatsen riktar sig till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning. På webbplatsen finns praktiska råd och tips kring val av skolgång, vilket stöd som finns och skollagen.
enlektionomskolan.se